Lite av varje

För en månad sedan när jag senast skrev var det i slutet av juli och nu är vi snart inne i början av september. Vart tar tiden vägen?? Jag är inne vid de sista självande semesterdagarna. Denna semestern har varit helt kravlös och har bara tagit dagarna som de har kommit. Faktiskt skönt att inte ha en massa inplanerat. Även katterna har denna sommaren fått njuta av sommarens värme och solens strålar i sin nya inhägnad på altanen. Den är inte stor men vad gör väl det när det som är det viktigaste är att komma ut och känna vinden i pälsen och se vad egentligen alla fåglar gör i träden runt omkring. Chilly visste jag skulle tycka om idén med en inhägnad. Hon älskar att vara ute medans Moa, som är den mer försiktiga av dem båda, var lite skeptisk i början, men det har gått bra. Chilly stormtrivs som sagt men hon har börjat bli olydig. Vet inte hur många gånger när jag har öppnat altandörren så tror hon att det är dags för att komma ut och hon är som blixten. På två röda sekunder har hon gått ut och står och jamar utanför inhägnaden och vill in. Hon som ALDRIG har gått gått över tröskeln såvida jag inte har sagt att det är ok. Hon börjar ta sig friheter på äldre dar ;=) En fix idé som hon också har fått är att när hon väl har kommit in sin inhägnad så hinner jag inte räkna till 10 innan hon beklagar sig om det inte finns kallt vatten i sin skål. Hon hinner inte ut förrän hon är framme vid sin vattenskål för att dricka. Först ska det så klart skrapas med tassarna på golvplattorna för att sedan lapa i sig vattnet. Samma visa varje gång........ När hon har kollat in alla flugor, fjärilar och alla irriterande skator som ibland tycks göra allt för att flyga så nära inhägnaden som möjligt för att reta Chilly, så är det dags för att vila. Likadant där, samma procedur varje gång...... Upp på sin fäll och sedan frenetiskt tvättande så att pälsen nästan är dyngsur för att sedan lägga sig tillrätta och njuta av vinden som svalkar hennes päls. Hon verkligen NJUTER!!!!
Det är härligt att se i en katts ögon när dom mår bra.

Det var utställning i Varberg den 2 augusti. 2 av kattungarna från sista kullen skulle ställas ut individuellt och så ställde jag i kullklass. Det var ett kärt återseende att träffa katterna igen. De var bara 3 1/2 månad gamla och därmed något uväxta. Öronen växer vilket gör att de i denna åldern ser en storlek för stora ut men det ju precis som det ska. De brukar falla på plats efter ett tag. I kullklassen gick vi mot en birmakull och när det ju gäller kullklassbedömning så är det ju jämnheten i kullen som är det avgörnade och birmakullen såg ut som om det vore fyrlingar. Så lika var de. Väldigt söta!! Anne Köhn som var domare hade mycket positivt att säga om samtliga kattungar som var med. Den bästa och mest lovande kattungen av samtliga katter som bedömdes i kullklassen tyckte hon var vår bruna bicolourhona Heart2 Heart men den mest jämnaste kullen tyckte hon var birmakullen. Jag kan inte annat än att hålla med. Jag gillar Anne Köhn och hennes bedömningar. Jag har haft förmånen att få ha henne dels i förra årets kullklass då Moas och Viktors kull blev den bästa bland 3 ragdollkullar men hon har också bedömt Moa vid några tillfällen. Jag tycker att hon har bra koll på standarden och vet vad hon pratar om. Dessutom är hon väldigt behaglig mot katterna.

Ett annat kärt återseende var Goldenheart från Moa och Viktors förra kull. Hon är nu 16 månader gammal och jag gillade verkligen hennes utveckling! Hon är en mediumstor hona med en ordenlig benstomme och väldigt fin bredd i huvudet med en väldigt fin höjd på pannan, bra käkparti och haka och med en kanonfin färg på ögonen. Hon blev BIV -total och nominerad som vuxen hona hos Anne Köhn.
Grattis Åsa!

När det gäller den individuella bedömningen så är jag väldigt nöjd.
Karina Bjuran bedömer här nedan Heart 2 Heart, den bruna bicolourhonan. Som sagt hon är 3,5 månader gammal och hon var ensam i sin klass och blev Ex 1. Vid BIV-uttagningen så fanns det två andra äldre bruna bicolours som självklart har kommit längre i sin utveckling. Den ena bruna bicolourhonan blev dessutom BIS dagen innan så Sweetheart hade ju inte mycket att sätta emot.
Vid nomineringen så mötte hon en äldre svart Main Coon som var urtjusig. Denna tog hem nomineringen och i panelen blev den även nästan BIS. Denna svarta Main Coon och en skogis hade fått lika många röster och det fick till en skiljedomare.
Det var därför ett hårt motstånd som denna lilla varelse fick vara med om på sin utställningsdebut. ;=)



Jag skrev tidigare att Chilly på senare tid har börjat bli lite olydig. Även Moa kan ibland skrämma slaget på en.
Hon har för sig att alla möjliga slags leksaker ska upp i sängen på nätterna. Det är allt ifrån bollar, fjädervippor, pennor och annat som hon kommer åt på nätterna. Allt som oftast vaknar man därför med en massa leksaker i sängen.
Häromnatten hade hon lyckats få tag i en keramikkula som vanligtvis ligger som dekoration i en skål med gröna växter som står på soffbordet. Hon hade, trots kulans ganska stora storlek, fått ett grepp om den mellan sina tänder och sprungit in från vardagsrummet med den i munnen och in till sovrummet och hoppat upp i sängen. Eftersom det var mitt i natten och kolsvart så hade jag ju givetvis inte uppmärksammat detta och Moas avsikt var säkert att få igång lite bus. När hon märkte att hon inte fick någon uppmärksamhet så sätter hon sig på sängkanten med keramikkulan i munnen, släpper taget så att kulan med en duns landar på trägolvet.
Mitt i natten då allt är knäpptyst kan jag lova Er att jag med ryck vaknade och tänkte "pistolskott", för precis så lät det. Jag tänder lampan och ser Moa sittandes på sängkanten och låtsas som ingenting. På golvet snurrar keramikkulan med värsta spinnet.
Dessa katter............ ;=)